De flesta stater i världen har idag övergett guldmyntfoten, alltså en princip om att ett visst förhållande ska råda mellan den nationella valutans värde och guldpriset på världsmarknaden. Många länder har också minskat sina guldreserver. Det finns dock fortfarande många aktörer som intresserar sig för dagens guldpris, och hur guldpriset ändrar sig från en dag till en annan. Detta gjorde att guldet blev allt viktigare för världsekonomin under våren 2011, samtidigt som dollarns betydelse för världsekonomin minskade. Detta berodde delvis på den ekonomiska recessionen i USA, och dels på att när guldet ökar i värde så minskar nationella valutors värde i motsvarande grad.
Risk för en bubbla?
Under sommaren 2011 kom rapporterna tätt om hur guldpriset nådde högre och högre nivåer. Detta fick många småsparare att börja investera i den ädla metallen, och många passade på att sälja gamla guldsmycken till företag som köper in guld och smälter ned det till tackor. Beteendet gjorde att många fruktade en guldbubbla, och etablerade investerare sökte sig till andra marknader.
Det investerarna mindes var att efter en tidigare toppnotering för guldet, 2400 dollar (i dagens penningvärde) per troy uns, sjönk priset på bara två år med mer än femtio procent. Samtidigt är guld så sällsynt att priset inte kan sjunk hur mycket som helst.
Men den finansiella oro som fortsatt att råda i stora delar av världen även under hösten och vintern har gjort att guld även fortsatt har framstått som en säker investering. Detta visar bl.a. denna artikel från tidningen Affärsvärlden, från november förra året.
Att guldet fortsatte att öka i värde betyder alltså inte att värdeökningen är evig, även om det onekligen kan framstå så just nu, när experternas förutsägelser har kommit på skam. Det råd som gavs då, att inte placera mer än tio procent av sina tillgångar i ädla metaller, gäller fortfarande. Risken för en bubbla kvarstår nämligen.